STRESSAD SOM CHEF? – bli en stoiker och gör din arbetsdag mer harmonisk!

Att vara chef bör kännas både meningsfullt och roligt. Men det kan ofta också kännas alltför utmanande, med många och ibland motstridiga förväntningar. Lägg därtill känslan av ett stort, och ofta allt större, ansvar så förstår man att många ledare känner sig stressade.

En stark känsla av stress är aldrig bra – varken för det egna måendet eller för samarbetets resultat. I inledningen av LedarStegen skriver jag om hur alltför många brådskande ärenden gör att chefer hamnar i ett ekorrhjul som är svårt att ta sig ur. Det handlar om att man har så många uppgifter som uppfattas som brådskande så att man inte hinner med många mycket betydelsefulla saker, t.ex. grundläggande ledarbidrag. Att fastna i att göra det brådskande framför det viktigaste kallar jag chefsfällan.

I LedarStegens appendix B1 beskriver jag utifrån den s.k. uppgiftsvalmatrisen hur man sakta men säkert kan ta sig ur detta ekorrhjul genom att bottna, prioritera och styra en del ledarbidrag till verklig problemlösning som eliminerar onödiga brandkårsutryckningar. Genom att regelbundet göra dessa medvetna val avseende sin egen tidfördelning kan man frigöra mer ledartid – tid till fler och mer effektfulla ledarbidrag. Det låter enklare än vad det är. Det kräver omprioriteringar – att välja bort för att välja till – som i sin tur kan kräva både nya insikter och disciplin som leder bort från gamla till nya vanor (se avsnitt 10.1 ”Vikten av vanor” i LedarStegen).

Reflektioner och diskussioner på jobbet är superviktiga för att kunna ta utvecklingssteg i rätt riktning. Men viktiga insikter kan man förstås få även från andra källor. Jag vill här slå ett slag för att låta sig inspireras även av filosofer. Jag har själv fascinerats av att tankar från filosofer som levde för mycket länge sedan så tydligt återkommer i det vi försöker betona inom ledarskapsutveckling idag. Jag ser exempelvis flera kopplingar mellan budskapen i mina inspirationskällor Good-to-Great, lean & agile respektive Care & Growth och vad stoiker före och efter Kristi födelse förespråkade.

Den grekiska filosofen Zenon grundade stoicismen för mer än 2300 år sedan (efter att ha lidit skeppsbrott och förlorat allt.) Den tidiga grekiska stoicismen var teoretisk och inriktad på logik, medan den senare romerska stoicismen (se fotnot) var mer etiskt och praktiskt inriktad och fokuserade på de egna handlingarna. Det gav underlag till handböcker i hur man hanterar stress, kriser, makt och motgångar i vardagen.

Stoicismen kan därmed sägas vara en s.k. visdomsfilosofi som kan bli ett utmärkt stöd till det egna självledarskapet för att kunna bli en allt bättre ledare. Råden vi kan ta till oss handlar framför allt om tre grundbultar; acceptans, logik och värdegrundat agerande.

Acceptera nuläget (alt. ”Älska sitt öde”) – ger känslomässig stabilitet

Stoikerna menar att vi inte lider av själva händelsen i sig, utan av vår tolkning av den. Att drabbas av panik när ett projekt misslyckas hjälper ingen. Att ”älska sitt öde” (Amor Fati ) handlar om att acceptera verkligheten precis som den är och se varje motgång som en möjlighet att lära sig något (en viktig grund för systematisk förbättring & lärande, jfr. Lean).

En stoisk ledare skyddar inte bara sig själv känslomässigt, utan även sin omgivning/medarbetare. När det stormar förblir ledaren lugn, saklig och trygg, vilket smittar av sig och minskar stressen på hela arbetsplatsen.

Logisk uppdelning av handlingsutrymmet – att eliminera det oväsentliga ger mer fokus och sinnesro

Stoicismens andra grundbult är att utifrån det egna förnuftet fokusera på rätt saker. Du kan dela upp utmaningar i två korgar:

1. Det du INTE kan påverka (t.ex. konkurrenternas handlingar, globala kriser eller global teknikutveckling)
2. Det du KAN påverka, dvs ditt eget agerande (dvs. dina egna val och beslut, inkl. det du säger, gör eller på annat sätt uttrycker).

Denna del av stoicismen har en direkt koppling till distinktionen mellan ansvar och personligt ansvar. På sidan 10 i LedarStegen (utg. 2) uttrycker jag det så här

”Som ledare har du ansvar för verksamheten du är satt att leda medan du har ett personligt ansvar för ditt eget agerande, det vill säga dina egna ledarbidrag. Det kan vara svårt att ta till sig att man bara är personligt ansvarig för sitt agerande och inte för resultatet av den verksamhet man ansvarar för. Och det gäller inte bara dig som ledare. På samma sätt har dina medarbetare ett personligt ansvar bara för sitt agerande, alltså sina arbetsbidrag, och inte för arbetsresultatet.”

Genom att göra färre saker (det viktigaste) kan man göra dem allt bättre. Därigenom kan arbetet (jfr. bra ledarbidrag) bli en belöning i sig – man slipper ett överdrivet resultatfokus (jfr. bidragsstyrning i avsnitt 3.2) bry sig så mycket om resultat och beröm från andra. Att göra det bästa i varje situation (t.ex. i återkommande möten med medarbetare – ”nyckelsituationer” i avsnitt 5.1).

Ledare som inspireras av stoicismens första två grundbultar slösar ingen energi på att klaga utan frågar sig istället: “Det här är läget, vad gör jag nu?”

Ett värdegrundat agerande – blir till ett föredöme och en positiv spiral

Den tredje av grundbultarna lyfter fram vikten av att handla med integritet utifrån karaktär och moral (dygd); det spelar ingen roll hur framgångsrik du är om du inte är en god människa och tar vara på ”din plikt som människa”. De fyra stoiska dygderna är visdom, mod, rättvisa och måttfullhet.

En bra ledare bryr sig autentiskt om värdeskapande till alla intressenterna – jfr. de fyra äpplena i SamarbetsTrädet (sidan 22 i LedarStegen). En värdegrund som man verkligen lever efter i vardagen blir därför viktig – både för dig som individ och för din organisation.

Det finns många framgångsrike ledare som anses ha varit stoiska, t.ex. den romerska kejsaren Marcus Aurelius och USA:s förste president George Washington, men företagsbyggare som Bill Gates har lyft fram stoicism som en mycket viktig inspirationskälla. Låt mig ta två andra kända personer som exempel:

Nelson Mandela (Sydafrikas tidigare president)

Mandela är kanske den modernaste symbolen för stoisk motståndskraft. Under sina 27 år i fängelse på Robben Island smugglade han in texter och läste flitigt Marcus Aurelius Meditationer. När Mandela släpptes ur fängelset fanns det ett enormt sug efter hämnd i Sydafrika. Istället för att agera på ilska (något stoikerna såg som en temporär galenskap), valde Mandela försoning. Han fokuserade stenhårt på det han kunde kontrollera – att bygga en stabil, demokratisk framtid – och vägrade att låta det förflutna diktera hans känslor eller handlingar.

J.R.D. Tata (Indisk industriledare och filantrop)

J.R.D. Tata byggde upp Tata Group till ett av Indiens absolut största och mest respekterade företagskonglomerat. Han ledde bolaget i över 50 år med en filosofi som nästan exakt speglar den stoiska dygden om rättvisa och måttfullhet. Tata ansåg att rikedom och makt inte tillhörde honom personligen, utan var resurser att förvalta för samhällets bästa. När han mötte extrema affärskriser eller politiska motgångar i Indien under 1900-talet, behöll han ett absolut lugn. Han vägrade att kompromissa med sin moral för kortsiktiga vinster och blev en global symbol för att affärsledarskap handlar om karaktär, inte bara kapital.

Avslutningsvis vill jag sammanfatta min bild av de viktigaste stoiska lärdomarna för att utveckla sitt ledarskap utan att må dåligt av stress:

Utifrån att acceptera nuläget och dina begränsningar, gör du, utifrån din moraliska kompass, det som är mest rätt snarare än det som är lättast:

Skala bort och säg nej. Gör färre saker bättre.

 

/Bengt

FOTNOT: De mest inflytelserika gestalterna som under romartiden formade stoicismen till den lära vi känner idag är: Epiktetos: Den frigivne slaven som fokuserade starkt på etik och personligt ansvar; vad vi kan kontrollera och vad vi inte kan kontrollera. Seneca: Den romerske statsmannen och författaren som utforskade stoiskt tänkande genom sina filosofiska brev och essäer. Marcus Aurelius: Den romerske kejsaren som skrev dagboksanteckningarna (Meditationer, även känd som Självbetraktelser eller Till mig själv) som sedermera blivit en av stoicismens mest lästa texter.

Lyssna gärna på https://www.youtube.com/watch?v=uEQcA3SBt_M